Em

Ojojoj... vet inte vart hän jag ska börja.

Efter att ha spenderat ett par onödiga timmar framför pokern mötte jag upp Jossan och hennes familj i stan för att sticka och käka. Blev såklart kebabisch..:) Sjukt vad jag kommer att sakna det!


For upp till söder för att kolla på fotboll... och vem kom dit där om inte A. Älskade A. Min enda riktiga kärlek. Hade inte sett han sen bröllopet i maj månad!!! Han hade lagt på sig en del:) Men sjukt söööt! och hans leende, hans underbara leende!!! så... nu har jag haft en stor klump i magen... eller jag har en stor klump i magen!! jag vet vem jag lär drömma om i natt...!? eller!?

Fick helt plötsligt när vi satt där och tittade ett sms... det enda som stod i det var hej. Vem fasen är det nu? Men ack. fattade inte. Fick till svars att det var en kille som sett mig i en skolkatalog... som hade bett sin morbror ta reda på mitt nr. Vem jävlas med mig??? Killen ville helt plötsligt skicka en bild på sig... tänkte hum... lär märka vem det är då.. men ack. ingen jag kände igen heller. Nu har det visat sig att killen i fråga har gått på degeberga... och då var han söt:) fast vems hans systerson är... det har jag ingen aning om.... jag som trodde det var gotlänningen... wellwell...

Oj. Två dagar utan uppdatering. illa illa.

Igår kom kusinen och mös med mig... för jag är en sjukling... fixade lite bankärenden, kolla på film och åt godis.

Sen somnade jag gott på soffan. Det är helt sanslöst vad man sover när man är sjuk! Helt slut är man oavsett om man sovit tolv timmar.

Tog en huvudvärkstablett och masade mig med Jossan, hennes lillebror och hans kompisar till stan för att avnjuta lite fotboll. Helt sjukt att det faktiskt var första gången i år som jag faktiskt åkt in och kollat på alliansen. Har inte ens saknat att sitta där var dag, och definitivt inte att inte få spela där. Kan inte ens minnas när jag senast INTE spelade denna cupen. För er som inte vet är alliansen den absolut största fotbollscupen inomhus här uppe i norra skåne. Det är endast lag i från trakten som får deltaga och i seniorsammanhang handlar det hela tiden bara om att vinna. Förlorar man första matchen är man ute osv. Reglerna är sedan att väggarna är tillåtna att användas för vallning upp till en viss nivå... skjuter man över får man utvisning en minut osv. Detta kan därmed göra att det blir en del skrällar. Samtliga år jag spelade i KDFF var vi i final... oftast mötte a-laget b-laget. Damernas är därför inte så intressant. Men igår... igår fick jag rysningar och än mer förståelse till varför jag INTE spelar inomhusfotboll. Det sa smack i toppmatchen mellan KFFs förstalag och VMAs andra lag. Jag hörde hur benet knakade... yepp. Där lär ha blivit ett benbrott.. Jag ryser när jag tänker på det, jag minns smärtan ifrån 2003. Det värsta jag varit med om. Usch. Det gör ont i mig.

Matchen efter denna otäcka händelse... blev en sann domarskandal.  Domaren ville verkligen inte ha kvar Önnestad, vilket gjorde att hela publiken buade ut honom. Med all rätt!!! Jag tycker inte om att klaga på domaren, men detta var pinsamt.

Imorse blev det en promenix med Sany sandy. Min bästa vän under nio fina år. Vi var som piff och puff. Gjorde allt tillsammans...men men. Vi är fortfarande vänner och umgås så fort vi befinner oss på samma ort. Hon bor annars i Götet och planerar på att resa mer... fina Sany sandy. Det är en tjej med sjuk humor!!!!

Har varit och postat kontrakted för boende osv idag... så nu ska jag förhoppningvis inte behöva få iväg mer innan jag sticker.

Jag och Emma har suttit här på högskolan och skrivit på vår uppsats. Snart, snart snart är vi klara!!!!

Sitter här nu i en av korridorerna på högskolan och töntar mig.... hade tänkt åka och kolla på alliansen ikväll igen med samma gäng... Jossans lillebror tillika min adept ska lira:) Plus, Everöd (moderföreningen jag tränat med) och Köpinge(mitt ex lag, och en gång min klubb).... så nog är där en del att titta på... ja även hans gamla lag ska spela...

Nu är denna julen också över. Julen är i mina ögon tillför att mysa med släkten. Det blev som vanligt Kalle med glögg, käk, promenad, fika, Svensson svensson, julklappsspelet och gröt och godis innan vi far hem. Oerhört mycket käk under en kort tid vilket gör att jag mår illa nu!

Fint att se att min kusins mage växer:)Nästa år finns där ytterliggare en liten att fira med! Längesedan vi hade någon liten, så att tomten kom för den sakens skull...

Julklappar, har vi ju inte riktigt i vår släkt numera, vilket jag tycker är oerhört skönt! Man slipper känna den där paniken innan jul och köpa en massa bara för att!  I år köpte vi alla två paket á ca. 50 kronor och sen spelar vi om dem. Man är garanterad minst en present. Mysigt! Och i min släkt blir det kaotiskt. Folk står och och skriker, stressar... aaahh. helt underbart att se alla tvälingsdjävular komma fram tillsammans med en massa skratt. Den där fina paketen som alla vill ha kan likväl innehålla en fin sak som en bunke våtservetter eller liknande! För ovanlighetens skull var presenterna oerhört seriösa i år! Jag fick after eight, smarakkas och en kudde för resor. Brorn min fick ex. termos, marmelad, grejer för att varma händerna. Lampor, godis, handdukar och skålar var några återkommande saker.

Fast så klart ger jag och min bror våra föräldrar och vice versa med julklappar... fast det sköter vi här hemma... Vi fick grytset i år... och lite pengar till våra flyttar. Av oss fick de presentkort på en av resturangerna här.

I det traditionella lottskrapet som vi alltid har här hemma på kvällen var det bara brorn min som lyckades få någon enstaka krona. Fusk!:( Jag lyckas aldrig vinna på något sådant.


Det blev dessvärre inget med löprundan idag då pappa låg fylledålig efter gårdagens firande...:( Jag skulle inte hitta rundan utan han... och det hade aldrig varit samma sak utan han heller.



Jag fick vika mig. Jag fick höra av mig. Jag bävar för morgondagen och mötet med han. Kan jag slippa det? Vill jag slippa det? Jag vet inte, jag vet inte.

Igår blev det dax för lagfest i hässleholm. Käka tacos, snackade och hade en liten julklappslek. Jag och två spelare till tog oss till stan för att festa lite till... och vid kvart över ett var det dax att gå ut. Drog till class där vi skulle vara uppskrivna på gästlistan (=gratis inträde). Men blev där nekade inträde då gästlistan bara gällde till ett. Vi bestämde oss för att gå därifrån då vakten ropar efter oss... är det nån av er som är (/TTYU flickvän!? Jag pekar på min kusin... Som sa... ja, jag får väll ta på mig det då... Skumt. Bara för att hon råkade vara rätt persons flickvän.... men men. Vi kom iaf in, träffade några andra från laget där som hade varit på 25-års fest.. snackade med dem.. innan jag fick syn på han. Jag började då gå bort mot banken för att ta mig in där... när han får fatt i mig...

Efter en LÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNG diskussion med han lyckas han fått de där orden ur mig som jag inte någonsin hade tänkt säga till honom. Ja, jag tycker om dig...
damndamndamn

Pweuh. Efter en lugn gårkväll med mycket mys med kusinen och Götakanal 2 och en anna julfilm och lite gitar hero drog jag mig hemåt. Stoppades dock i trappen utav en hennes fulla sambo som skulle diskutera alla möjliga saker. Ibland kan jag faktiskt tycka det är ganska så kul att lyssna på en full människa. Om denne är trevlig vill säga. Ofta när folk är fulla kommer det saker ifrån hjärtat ut. De säger vad de tycker oavsett om det är bra eller dåligt. Visst... inte för att jag förespråkar fulla människor... men ibland är de ett intressant fenomen.

Kom inte långt med bilen innan jag fick syn på några ifrån grabbgänget som skulle ut och fira Fiddes 25-årsdag. Helt underbara killar! Jag älskar verkligen att hänga med gänget! ÅÅÅh.

Väl hemma såg jag att Ida ville ha med mig till morgonens kompletta muskelpass. Örk. Jag knatade mig upp iaf efter allt för många snoozningar och kom sist in i lokalen. Hon som höll i passet är hon som också håller i funkpasset vi går på. Jag hamnade rakt bakom henne... och hon började visa en massa sjukasteg som vi skulle göra på uppvärmningen. Steg som man skulle snubbla till! Hon såg mina extremt stora ögon! Den andra tjejen som också höll i passet, som också är med på funkpassen spann vidare på den andra ledarens steg. Mina ögon blev bara större och större. Jag ville lämna lokalen! Du brast de båda i skratt.. Pweuh. De bara drev med mig!!! Men ack. De drev inte med mig när vi väl körde passet. Det var något av det värsta på ett bra tag! Det bräns FORTFARANDE i musklerna och efter passet orkade jag inte ens gå i stan som var planerat. Så slut blev jag!!!

For och handlade en julklapp utanför stan iaf där jag stötte på två eldsjälar ifrån KDFF. Lite snack med dem och snack med annat fotbollsfolk ifrån kommunen har jag nu äntligen kommit hem. Krängt en påse REISEN. Mumma.

Ska städa undan lite innan jag far mot stan till. För att sedan ta mig vidare till Hässleholm där vi ska ha lagfest med handbollslaget. Kanske det blir utgång också. Who knows!?  Har insett att det var ett bra tag sen jag använde min kamera... kanske ska leta upp den och ladda batterierna för kvällen!?


Min weekendbag som jag köpte i HongKong ryker nu....:(:( Min fina bag!

Idag blev dte upp i ottan för att ta en kalldusch så att jag vaknade till liv. Försökte fixa lite grejer til skolan som jag skulle till. Klockan åtta träffades jag och Emma till sist, yrvakna och flummiga som två nykläckta fågelungar. Vi fick en hel del gjort innan jag tvingade Emma med mig för att kolla av min PPD och ta min BCG. Vi körde iväg och välförtjänst slängde i oss skräpmat ifrån McD innan vi åter begav oss till skolan för att skriva på vårt arbete. Under eftermiddagen uppstod nog fler frågetecken än utropstecken dock:(

På vägen hem blev jag stoppad. För första gången i mitt liv fick jag visa upp mitt körkort och blåsa i alkomätaren. Jag hann inte ens bli nervös! Men klarade mig, det gjorde jag:)
Hem och slängde mig på sängen, sovtajm!!!

Nu blir det till att återigen fara till stan, för att mysa med kusinen.

Det blir T-baren på juldagen. Vilka stöter man på där??


Till min glädje imorse så hade vågen pekat nedåt... om än ypperst lite....

Igår, efter ett tappert sovförsök mellan ett och kvart i sex klev jag upp, i våran huvudstad. Yrvaken å med morgon i ögonen tog jag in på första bästa pressbyrå för att inhandla dagens frukost. Till min stora besvikelse. Denna räksmmörgås, till priset av 40 riksdaler, fick mig till att bli besviken. Smörgåsen var mindre än minst och la sig inte ens som ett täcke i min mage, utan hungern stod fast. Jag snabbade efter frukostbesöket in på toaletten där man entligen fick borsta tänderna och tvätta undan morgongrynen i ögonen. Hittade en liten box där jag kunde låsa in min lilla packning, då det tydligt stod i informationen ambassaden sänt ut att elektisk utrustning samt väskor inte fick medtagas dit.

Med bussbiljetterna i min hand stod jag och väntade på buss nummer 69 som skulla ta mig mot ambassaden. Plötsligt kom en flicka, som såg halvstressig och förvirrad ut. "Yes, någon som jag, var min tanke". Denna flicka kom sedan att göra mig sällskap under såväl de 40 minuterna vi fick vänta utanför ambassaden innan klockan slog åtta och ambassaden öppnade (å nej, vi var inte först i kön men ganska så långt fram). Väl inne i ambassaden fick vi återigen vänta och vi fortsatte att snacka om USA och om folket på ambassaden. Tilläggas kan göras att vi var de enda ïnne på hela ambassaden som snackade...

Äntligen blev det min tur att bli intervjuad. Det började med att jag inte alls förstod var intervjuaren sa och bad han återupprepa det han sa... han skrattade till och sa att han skämtade. HJÄLP. Jag fattade inte, är jag en torrboll nu som inte ska få komma in i landet, eller? HJÄLP. Tankarna var många som hann slå mig. Efter ett antal speciella frågor var intervjuen övedr och vi kunde lämna ambassaden med god vetskap. Utanför ambassade ringlade andra ansökande fortfarande som inte ens kommit in för den första kontrollen.

Dock hade min nyfunna vän inte lyckats införskaffa en bussbiljett som storstockholmarna måste göra innan de kliver på bussen. Vi rusa ner och kollade med SVT/SR stället för att se om de visste något eller ej. Snubben i luckan var trevlig och vägledde oss på andra hållet... vi givk o vi gick.. över äng, över vattendrag för att htta ett stället till tjejen så att hon skulle kunna införskaffa en biljett så att vi skulle kunna ta oss in till staden igen. Helt plötsligt hamnade vi än mer i världens ände och hoppade på första bästa buss med hopp om att ta oss till centralen. Vi fortsatte att snacka, snacka och snacka tills jag upptäckte att vi plötsligt stannat till på hötorget. I glädje utbrister jag, yes, här ifrån hittar jag i alla fall till centralen. Men eeeh, bussen lär ju stanna lite närmre centralen någonstans under färden Vi fortsatte att snacka, å snacka å snacka tills vi upptäckte att vi återigen var utanför centrum. Damn, ingen centralstation i skymte där inte. Vi bestämde oss för att sitta kvar i bussen efter ändhållplatsen i hopp om att inte busschauffören skulle tycka vi var dumma. Och vips var vi på väg tillbaka mot stan, då vi upptäckte att bussen stannade till utanför centralen... vilket den även hade gjort när den körde på andra hållet vilket vi helt krasst hade missat i våra diskussioner.

Väl inne på centralstationen kastade jag mig över boxen för att få tag på min mobiltelefon. Så besatt man är utav den! Vi traskade upp åt staden med sikte på kungshallarna då jag oväntat? var vrålhungrig. Lunchen tog sin tid och snackade... det gjorde vi! Tjejen visade sig vara ifrån Östersund men hade under året varit bosatt utanför New York och skulle nu tillbaka dit efter nyår. Hon berättade om hur fantastiskt stället var och om en massa sjuka historier!

Vi gick en sväng på stan och upptäckte att vi båda har en stor passion för skor! Vi gick förbi en klädaffär och fick syn på en klänning som hängde där. Båda sa och skrattade krasst i kör på varandra; Blondinbella... haha! Helt sjukt att två människor som aldrig tidigare träffats och boende i olika världsdelar skrattar krasst samtidigt åt Blondinbella och hela hennes... makabra värld...

Vi insåg snabbt att ingen av våra budgetar var budgeterade för shopping i Stockholm, vilket gjorde att vi stannade till på Waynes (Råskis, ditt fik:)) för en kopp kaffe och en massa snack om utbildningar i Usa.

Jag följde henne till hennes tåg innan jag insåg att jag hade ytterliggare två timmar på mig att fördriva i staden. Fick i alla fall två av tre julklapsspelspresnter inhandlade och köpte även ett par nya skinnvantar till mig själv.

Två timmar senare hoppade jag på tåget med Skåne som riktmärke. Hamnade brevid en pratglad 25-årig ekonom, en manlig sådan som snackade frenetiskt om världsekonomikraschen som skett... Suck, jag som bara ville sova.

I Hholm bytte jag tåg och träffade där på Anna och hennes sambo. Samtalsämnet fotboll, blev det så klart direkt. Innan vi skiljdes åt på centralen. Jag körde till han... och vem möter jag därförbi om inte Anna och hennes sambo igen... i och med att de känner han och har vetat lite hur de har legat till fick jag snabbt traska förbi hans place för att de inte skulle upptäcka vem jag skulle hälsa på mitt i natten... snacka om att vara tyst om det!? :):) Men men... körde faktiskt hem efter ett kort besök då denna dag skulle börja tidigt...

Idag blev det som sagt jobb. Fick sitta med och lyssna på en berättare om hur man berättar och vad man ska tänka på när man berättar historier. Att alla våra sinnen ska med. Att pauser är bra. Inget ähumande osv osv.

For och tog sprutan och fick reda på att jag antagligen behöver gå på hälsokontroll osv samt få ut papper om tuberkolosprovet och det....:( så jäkla mycket att tänka på nu. I och med att jag inte har någon kalender och att alla klagar på att jag kladdar för mycket på mina händer så får jag skriva det här....

For och träffade syon idag. Ännu mer att tänka på. Ska ta reda på vilka kurser jag ska läsa och när för att kunna förhoppningsvis tillgodoräkna mig dem sen när jag ska ta min lärarexamen också. Har iaf. tagit studieuppehåll nu från och med januari och på obestämd framtid!!!! Tjoho!!!!


och dagens sämsta: min pätkis tog slut i helgen!!!!!!!!!!!!

JAG VILL BARA BERÄTTA FÖR HELA VÄRLDEN!!!!!!!! ÅÅÅÅÅÅÅÅH!

Nu är det mer eller mindre helt klart!

Det är jättejobbigt att vara tyst Rebecka!!!

Sådär ja. Idag blev jag utbildad instruktör i Hjärt och Lungräddning (HLR) så... vill ni gå en utbildning så är det bara till att säga till och punga upp med cashen:) haha... fick höra att en sådan utbildning kostar typ 4000... så..:) i can be rich. Fast jag fattar inte varför det kostar så, alla vill väll vi ska kuna rädda liv. Tänk om det händer en själv?

Efter utbildningen for jag och Henrik till Mcd och käka innan jag for och kolla på hans nya lya. Massa struntprat innan jag stack till stan för att inhandla en present till lilla snäckan. Körde till Fjälkinge för att träffa Lotta och hennes snäcka... så sjukligt söt unge! 4 månader i veckan..:) Man så på snäckan att hon kommer bli en riktig fotbollsbrud!

Har hunnit med ett handbollspass med... blev knappt svett...

Imorgon blir det jobb på förskola och på onsdag i mellanstadiet. Heja!