Em

Ånger eller ej?

Livet är fruktansvärt komplicerat. Varför kan det inte bara vara jätte enkelt och helt underbart, eller man kan inte förstå då att det är underbart? Måste det vara hårt för att man ska njuta av de underbara stunderna? Måste man ha upplevt de underbara stunderna för att förstå att livet är hårt? Eller är detta något man bara vet?

Jag börjar få panik över det mesta, på de flesta. Fruktan, rädsla, oro och ensamhet är ord som beskriver mig idag, men ändå har det funnits lite glädje och lite skratt. Idag var de få äkta, till skillnad från många andra gånger...

Får återgå till tenta pluggandet...

Usa håller jag på att tacka nej till... konstigt nog. Ibland förstår jag inte mig själv...