Em

Helsingborgs veckan var sjukt rolig, jobbig och lärorik! Lärde mig massor och det kändes som att min stil gick ganska så bra hem. Att kunna skämta och snacka om allt mellan himmel och jord gjorde så att jag fick respekt (åtminstone upplevde jag det som så) när det kom till saker där jag menade allvar. Mitt rum var ett av de tystare rummen om nätterna, om inte det tystaste. Ungarna gav järnet och jag blev dränkt i vatten. Interna skämt inom tränarstabben försigkom. Tippningar som inte gick vägen för min del. En hals som inte klarade mitt skrikande när jag skulle tala inför 100 ivriga barn. Få sovtimmar, mycket gång. Veckan innehöll mycket, framför allt mycket fotboll!!!

Hemom han jag knappt. Var hemom packa upp och packa träffa släkten och några vänner... för i måndes bar det av igen. Nu blev det tillbaka till USA. Mellanlanda i Reykjavik där jag också ska mellanlanda på vägen hem och njuta. Njuta gjorde jag inte när jag väl kom till New York. Svettigt var det. Sjukt varmt/kvavt och tunga jädrans resväskor. Svetten den sprutade och hungern gjorde sig påmind. Glädjande nog han jag med en toasted bagel med cremcheese (yepp.. I am back in Unites States of Amerika...) innna jag satte mig på tåget mot Bridgeport. Vi hann inte långt innan tåget stannade och meddelade att vi skulle stå still en halvtimme åtminstone. Gosh. Klockan tickade och ingen information fick vi förrän en i kupén berättade att det brann lite längre fram med giftiga gaser. Här stod vi inte i trettio minuter utan i över tre timmar. Till skolan kom jag vid tre tiden på natten... beeptestet skulle starta halv åtta och innan det gemensam frukost med laget. Tack. Utvilade och i form? Njae. Inte det. Jag klarade iaf godkännt nivån och min målvaktstränare var mer än nöjd med mig i och med mina förutsättningar. Även de andra testen gick helt okej.

Igår kväll åkte jag, Elín och Weir till Target. Handla, handla och japp... handla, Det slutade med att vi missade maten i skolan så vi fick åka inom Subway och ta vars en macka. AAAAAh sällan att en macka har smakat så bra!!! Stupade i sängen gjorde jag redan strax efter åtta. Färdig. Klubbad. Utslagen. Tilläggas kan göras att jag är förvånad av att jag fick med mig så mycket av sakerna jag hade planerat.

Har fått en antibiotica kur nu mot inflammationen... så förhoppningsvis lägger den sig snart.

Har umgåtts med kusinen hela dagen. Sjukt söt var hon när hon kom in i köket och vi skulle äta. Största smilet på läpparna tittade hon på mig och utbrast 'sådär helt appropå' - Jag ska fasen bli mamma! Det var som hon precis i det ögonblicket insåg att hon faktiskt är gravid, och det i åttonde månaden. Som jag skratta!:) Hon såg helt förvånat glad ut!:)

Ikväll var det min tur att besöka henne. Spelade guitar hero, kort och mös. Trött som jag var bestämde jag mig för att bege mig hem jätte tidigt, då jag fick nys om att Gk och Diana är back in Sweden. Var bara tvungen att ta en tur uppom Berra för att säga hej till dem :) Åh vad fina människor! Känns som att "alla" är gravida eller har precis fått barn! Superskoj!

Jag tycker synd om de gemensamma vännerna som får ta skit för att vi tydligen inte kan vistas under samma tak. Jag tycker det är jobbigt för deras skull. Alla människor behöver inte älska varandra och kunna umgås, men det skiljer sig radikalt från att vistas under samma tak vilket är svårt att undvika när man har så många gemensamma kompisar. Från början och till nu har jag avböjt saker och ting för att du inte ville se mig, med anledning till att det var "dina" kompisar. Nu har jag en annan syn på det hela. Det må vara dina kompisar, men de är även mina. Många av dem är ju dem jag umgås som mest med de senaste fem/sex åren och på såvis betyder mycket för mig. Från att en gång "ha älskat" varandra tills att nu inte kunna se varandra är ett långt kliv. Inte trodde jag att jag hade förändrats så extremt mycket (visst har jag förändrats, och de förändringarna trivs jag också super med). Det är ditt val. Men jag har bestämt mig idag. Hädanefter kommer inte jag be om ursäkt för att jag umgås med mina vänner.

Vår gamla laglåt i KDFF löd: Sanna vänner har man kvar när de andra har gått!
Ligger mycket i det