Livets orättvisa...

illailla. jag vet att där är fler som läser min blogg... men era fegisar som inte svarar!:) även om jag inte känner er så väl... så svara;) kan ju vara intressant att veta vilka ni är..!;)

shit vad det gör ont i hjärtat att tänka på min kära tomte. Han har förlorat sin tomtemor... allas våran tomtemor. När jag träffade tomten i morse... visste jag inte vad jag skulle göra... det bara brast... alla barnen här i närheten har eller har haft ert hem som ett andra hem. det är till er vi alltid sprungit. det är hos er jag klättrade upp på taket alldeles själv och gjorde er livrädda. det var hos er jag klippte gräset, räffsade och rensade ogräs. det var hos er jag ville vara. det var tomtemor som bakade så goda kakor;) livet är så fruktansvärt orättvist. Vila i frid!


Jag vet inte varför det nu blivit som det blivit..!? vi har inte hörts av på ett bra tag nu... är allt över. är allt passé? eller kommer morgondagen vara som förra veckan eller förrförra? jag vill bara veta var jag har dig...

Jag saknar dig tomtemor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback