Finals är över. UB är ett kapitel bort för mig

Här är alldeles för mycket drama för att jag sa palla vara kvar. Sjukt tacksam att det mesta inte berör mig det minsta, dessvärre kommer man inte ifrån allt snack för den sakens skull.

Mina finals är över! Sjukt skönt, medans några andra inte ens har påbörjat sina. Uppladdningen inför dagens båda var inte bra alls... men men. Vad göres?

Har kollat på flyg hem... för att komma hem tidigare. På tok för dyrt. Dyrare än fram och tillbaka resan jag köpte. Överväger nu att ta mitt pick o pack o dra in till New York City imorgon. Vill bara komma härifrån.

Efter mina finals idag drog jag till simbassängen... tänkte bara plöja några längder för att rensa huvudet... några längder blev till 50, som blev till 60, 80... slutade med 100 längder vilket är 2.5 km. Blev en tävling mot mig själv som höjde ribban så fort jag närmade mig mitt mål...

en nattlig promenad har tagits so far... ev blir det en till... om jag nu ska ge dig en chans att förklara dig... det skrämmer mig när min mest betydelsefulla och inflytelserika person säger till mig att dra och lämna dig.


Vad en vän är. Det har man fått svar på! Det finns skillnad på vän och kompis, umgänge... ja alla de där befattningarna som många tar som synonymer. Jag har insett att det finns få människor jag kan kalla för riktiga, riktiga vänner.  De ryms på en hand. Vänner är de jag litar på oavsett. Jag kan vara ärlig, säga vad jag tycker och få ett ärligt svar tillbaka. En vän är någon som vågar säga ifrån, någon som man kan dela glädje och sorg med. Jag har förlorat sådana människor som jag kallat vän genom olika anledningar, de gör ont. Jag kommer ha svårt för att lite på människor efter detta. Jag har lärt mig min läxa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback